Varför bli värdfamilj

Rotarys ungdomsutbytesprogram skulle inte finnas, om inte otaliga familjer jorden runt skulle öppna sina hem och sina hjärtan för utbyteseleverna. Också i Finland välkomnar årligen ca. 300 familjer en ny, utländsk familjemedlem. Att vara värdfamilj innebär en möjlighet att skapa nära vänskapsband med en ung utlänning, och genom det också med elevens familj och kultur – dessutom ger det en möjlighet till språkbad i praktiken. Samtidigt innebär det en chans att visa utbyteseleven vårt vackra land, vår kultur och vårt sätt att leva. De vänskapsband som uppstår kan i bästa fall räcka livet ut och bli grund för olika slag av kontakter i framtiden.

Att verka som utbytesfamilj är ett fint sätt att fostra till internationalism, både med tanke på den egna familjen och utbyteseleven. Värdfamiljens viktigaste uppgift är att finnas till i utbyteselevens liv: hen ska ha ett hem långt hemifrån. Helst skulle varje elev under sitt utbytesår ha mer än en värdfamilj. Värdfamiljperioden hos var och en familj kan vara 3-4 månader lång. Man kan på ett smidigt sätt komma överens med familjerna som ingår i kedjan om hur långa perioderna är. 

I dagens samhälle ser familjerna olika ut och följaktligen passar också olika slag av familjer som värdfamiljer. Ofta tror man att det ska finnas egna tonåringar i familjen för att den ska passa som värdfamilj. Detta är dock inget krav, och erfarenheten har visat, att familjer i olika skeden av livet lyckas med åtagandet. Förutsatt att de har tid att ägna utbyteseleven och finnas till hands. Ett pensionerat par kan t.o.m. ägna en utbyteselev mera uppmärksamhet än en familj med aktiva tonåringar. En småbarnsfamilj kan också bli ett utmärkt stöd för elevens språkstudier, samtidigt som språkkunskaperna hos de egna barnen växer. Också en ensamstående förälder kan bli en värdfamilj, om krafterna räcker till. Eftersom utbyteseleven under sitt utbytesår ändå vistas i flera familjer är det bara en rikedom om familjerna är olika.

Värdfamiljen behöver inte vara rotarianer – men också rotarianer kan naturligtvis vara värdfamilj. Men en familj som åtar sig att vara värdfamilj kan göra att föräldrarna blir mera intresserade av rotaryrörelsen; på det sättet öppnas vägen till medlemskap i en rotaryklubb. Å andra sidan kanske de egna barnen i något skede i framtiden vill ge sig av på utbyte. Att man har fungerat som värdfamilj har då gett bättre kännedom om internationell verksamhet i form av Rotarys ungdomsutbyte.

De utbyteselever som kommer till Finland från utlandet är i åldern 15-18 år. Största delen av dem kommer från länder där unga i den åldern inte ännu får leva ett självständigt liv, eller t.ex. röra sig fritt på stan. Därför kan de verka barnsligare och osäkrare än de egna barnen. Om man dessutom lägger till att många av dem troligtvis är utomlands för första gången i sitt liv eller ens borta hemifrån, förstår man vad som förväntas av en värdfamilj. Man vill ge utbyteseleven ett gott hem, som ger stöd och trygghet när hen ska anpassa sig till en helt ny kultur. Ofta lär hen också känna sig själv bättre under utbytesåret och i den utvecklingsprocessen behöver hen värdfamiljens stöd.

Rotarys minimikrav är att värdfamiljen ska stå till tjänst med inkvartering – helst eget rum – och mat. Men eftersom vi hoppas, att utbyteseleven ska behandlas som en familjemedlem, låter det här lite enkelt och kyligt. Erfarenheten har visat att ju mer utbyteseleven känner sig som en likvärdig medlem av värdfamiljen, inte bara som gäst, desto bättre trivs hen. Det här betyder naturligtvis också att utbyteseleven har samma plikter som familjens övriga barn!

Värdfamiljen ska inte vara en ”programbyrå” och hela tiden fundera ut underhållning för utbyteseleven. När utbyteseleven deltar i det normala familjelivet, går i skola, har sina hobbyn och studerar finska eller svenska räcker detta vanligtvis för att hålla eleven igång. Familjens egna intressen styr på ett naturligt sätt också elevens aktiviteter, bara hen får följa med. Besök hos far- och morföräldrar, släktingar och vänner utökar kontakterna och eventuella veckoslutsutflykter ger upplevelser. Utbyteseleven utvecklar med tiden egna vänskapsförbindelser i skolan och allteftersom utbytesåret går skapar hen mera självständigt sitt eget program.

En av de viktigaste målsättningarna med utbytet är att eleven ska lära sig språket på destinationen. Språket är nyckeln till att förstå kulturen och genom språket kan hen på allra bästa sätt tillgodogöra sig erfarenheterna. Värdfamiljens uppgift är att stöda elevens språkstudier. Det är mycket viktigt att konsekvent orka tala finska, svenska eller estniska med eleven, också om det i början går motigt. Men ju mindre man tar till ett gemensamt språk, t.ex. engelska, desto mer motiveras eleven att lära sig språket och desto snabbare börjar hen förstå familjens hemspråk. Både eleven och värdfamiljen kommer att vara stolta över språkkunskaperna!

Utbyteseleverna i sin tur förbinder sig att följa Rotarys internationella regler för ungdomsutbytet. Reglerna säger bland annat vilken rätt eleven har att resa under utbytesåret. Om eleven bryter mot reglerna ska värdfamiljen överlägga med rotaryklubben och distriktet, men det är alltid distriktets kommitté för ungdomsutbytet som fattar beslut om eventuella påföljder. Det strängaste straffet är att utbyteseleven omedelbart återsänds till hemlandet.

Reglerna för utbyteselever finns här.

Rotarys ungdomsutbyte grundar sig på frivilligt arbete, och därför får inte heller värdfamiljerna någon ersättning. Globalt sett betyder detta att man ska försäkra sig om att värdfamiljen har ekonomiska förutsättningar att sköta om utbyteseleven. Värdfamiljerna deltar alltså i Rotarys välgörenhets- och serviceprojekt genom att svara för kostnaderna för utbyteselevens uppehälle. Det är vi tacksamma för.

Varje utbyteselev har en värdklubb, som har ansvaret för arrangemangen för elevens vistelse i Finland. Klubben svarar för att det reserveras en studieplats för eleven och hittas värdfamiljer. Klubben har ett ungdomsutbytesteam på tre personer som leds av ett ungdomsutbytesombud som regelbundet är i kontakt med värdfamiljen. När familjen och ungdomsutbytesombudet träffas går de igenom klubbens och familjens ansvarsområden, och det gör man också på de utbildningar som distriktet ordnar för värdfamiljerna. Utbildningen ordnas vanligen i början av hösten och i januari. Ju tätare samarbetet mellan värdfamiljen och klubbens ungdomsutbytesteam är, desto bättre löper också utbyteselevens liv, och eventuella problem kan lösas genast de uppstår.

Elevens värdklubb deltar också i utgifterna för utbyteseleven. Klubben betalar för elevens inskolningsläger i början av utbytesåret, skolgångskostnader som böcker och resor, deltagandet i rotarymöten, distriktets läger och distriktskonferensen, eventuella språkkurser i finska eller svenska, samt ger månadspeng.

Utbyteseleven svarar själv för sina kostnader på fritiden, som t.ex. klädinköp. Men för elever som kommer från varmare länder lönar det sig inte att köpa vinterkläder som de inte behöver i hemlandet. Då kan klubben eller värdfamiljen hjälpa genom att låna ut vinterkläder. Då är det också vettigt att lotsa eleven till loppis eller second hand-butiker.

Finland är ett dyrt land och elever från länder med en lägre prisnivå blir förvånade över hur mycket allt kostar här. Klubbens fickpengar räcker inte till många café- eller biobesök. Många unga kan dessutom vara ovana vid att sköta egna pengar och utgifter, så de behöver först lära sig att planera hur de använder sina pengar. Redan att skicka iväg sitt barn på utbyte – eleven betalar själv för flygbiljetterna, försäkringen och arrangörsavgiften – är för många elevers familjer en stor ekonomisk uppoffring: det är inte sagt att alla elever sedan får tilläggspengar hemifrån för löpande utgifter under utbytesåret.

Flerdistriktet, som är den gemensamma organisationen för Rotarys ungdomsutbyte i hela landet, ordnar varje år resor för utbyteseleverna (resan till Lappland, till St. Peterburg och rundresan Eurotour). Eleverna betalar själva de resorna och det är frivilligt att delta. Ibland måste eleverna spara av sin veckopeng för att kunna delta i dessa intressanta och populära resor, eftersom föräldrarna inte har möjlighet att bidra. Då kan värdfamiljen och klubben hjälpa eleven att hitta små ströjobb (t.ex. fönstertvätt, städning, räfsning, snöskottning) för att få pengar till resan.

Guide för värdfamiljen

Det finns en omfattande guide för värdfamiljer med många av frågorna ovan, plus en del andra viktiga praktiska frågor. Guiden hittar du här (bara på finska för tillfället).

I guiden finns bl.a. reglerna för utbyteseleverna och en praktisk lista för frågorna den första kvällen. Idén med frågorna är att ge utbyteseleven en uppfattning om vad som gäller i värdfamiljens vardagsliv och hur man gör i den familjen, allt för att göra anpassningen smidigare. Samma lista (skrolla fram rätt språk) finns på Rotarys internationella sidor för ungdomsutbytet, följ denna länk.

Du kan hitta First Night Questions på engelska här.